Linus Meyer

När jag kommer hem från New York så bläddrar jag i nya numret av Turist och får där syn på Linus Meyers reportage om vinterbadare i Skellefteå.

Jag skulle verkligen vilja slå ett slag (vad det nu är för uttryck) för Linus Meyer.

Visst, han är min kompis, men jag skulle verkligen bara vilja säga det.

Så duktig han är, men kanske ännu mer hur fin han är som kompis.

Jag träffade Linus första gången såklart på Sydsvenskan och idag minns jag inte om han praktiserade eller hade ett sommarjobb, det spelar egentligen ingen roll.
Det som redan då slog mig att han var en man som inte försökte "tuppa" sig utan helt trygg i sig själv lunkade han runt på redaktionen.
Det gillade jag direkt!
Nu efter flera år har jag lärt känna Linus och hans familj ännu mer och jag är glad och tacksam för den vänskapen.
Hans lugna och trygga sätt finns såklart kvar och jag tycker det avspeglar sig även i hans fotografi.
Linus går inte på några trender om han inte själv vill det, han springer inte efter det många andra springer efter. Han står still och gör sin grej.
Med det menar jag inte att han står still i sin egen utveckling, snarare tvärtom.
Han lyfter sig hela tiden och gör det på ett självsäkert och fint sätt.

Jag blev riktigt glad när Kamera&Bild gjorde en grej om honom och vilket bra val av fotograf.
Här läser du det.
2012 var han lucka 23 i min julkalender och det läser du här.

Här är hans hemsida.

Varje gång jag träffar Linus så får han mig att fundera på mycket han säger och det tycker jag är ett gott betyg.
Vi lunchade ihop förra veckan och massor med grejer han sa har jag tänkt på efter det.
Snygg är han också!

Ha en fin fredag!