torsdag 6 december 2012

Lucka 6 med Amelie Herbertsson


I lucka 6 hittar du med lätthet Amelie Herbertsson.

Är det något jobb/reportage du är extra nöjd med från året?
I somras gjorde jag ett reportage om ett gäng raggare. Det var ett nytt sammanhang för mig så det var spännande att göra och blev ganska fint också tycker jag.

Berätta mer?
Det handlade framför allt om Catarina Mathisson från Rödeby. Hon är helt såld på amerikanare. Under sommaren hängde hon och killarna i klubben ”Roadblocks Karlskrona” i sitt klubbhus ute på landet nästan varje dag. Vi var där en dag och följde med ut på cruising. Vi pratade bland annat om könsroller och hur killarna i gänget behandlade henne jämfört med hur de var mot varandra. Det var spännande att höra hur de tänkte och att iaktta. Dessutom fick reportaget väldigt stort utrymme i tryck, och det är ju alltid roligt.


Foto: Amelie Herbertsson

Vad är din idé om fulländad lycka?
Jag tror inte på fulländad lycka. Däremot tror jag att lycka är som bäst när den kommer i små pustar och överraskar.

Vad är din största rädsla?
Att förlora människor jag tycker om.

Vad föraktar du i din personlighet?
När jag är tjurig, det är ju inte speciellt konstruktivt. Jag tycker själv att jag kan bli omotiverat tjurig ibland mot familj och nära vänner.

Vad är din bild av total misär?
Jag gillar inte uttrycket misär. Men att behöva lämna allt man har; vänner, familj och hem på grund av svält, krig, förtryck, förföljelse eller något annat hot, och att sedan mötas av en omvärld som inte vill hjälpa och istället skickar en tillbaka till allt det som man har försökt fly ifrån, det tycker jag är ett onödigt ont i denna värld.

Vad föraktar du i andras personlighet?
När människor har fördomar som de inte är villiga att förändra, och som leder till att de utesluter vissa människor blir jag arg. Jag tycker inte om när folk är snåla för sakens skull. Det finns många i det här landet som tycker att vår välfärd inte räcker till för att dela med sig av, att vi måste stänga våra gränser, att vi inte har tillräckligt med plats här för att välkomna människor som behöver skydd. Det är något jagogillar skarpt.

Vilken levande människa beundrar du mest?
Alaya Vindelman, illustratör och cirkusartist, för sin förmåga att göra precis det hon vill när hon vill, för hennes öppenhet för allt som är nytt och hennes mod att ge sig in i nya saker och ut på nya äventyr.


Foto: Amelie Herbertsson

 Vilken är din största extravaganza?
Att ta en eftermiddag ledigt och cykla ner till kallbadhuset för bastu och bad i havet.

Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap?
Att vara duktig och alla till lags är något som uppskattas mycket av omgivningen men samtidigt kan vara ganska självdestruktivt. Jag tycker inte om när man dömer sig själv och andra efter prestationer.

Vad gillar du allra minst med ditt utseende?
Jag har varken tid, ork eller energi att lägga på att ogilla mitt utseende. Det finns så mycket andra roliga grejer som jag hellre ödslar min tid på än att titta mig själv i spegeln.

Vilken levande människa föraktar du mest?
Hmm, ja det skulle väl vara NN det. Teaterrepubliken spelar just nu en teater som heter Hata NN. Den går ut på att få publiken att hata NN, och de lyckades med mig! Men NN kan man väl se som ett fenomen av makt och beroende i relationer mer än en specifik person, även om det utgår ifrån en verklig händelse.

Om du skulle dö och komma tillbaka som någon annan.
Vem skulle det vara?
Pippi Långstrump

Var skulle du helst av allt bo?
Jag trivs väldigt bra där jag bor nu, i en tornlägenhet på Möllevängstorget i Malmö med fem vänner. Men skulle jag få önska helt fritt skulle vi ha balkong och vår innergård skulle bestå av skog, klippor, hav och vild natur. Malmö skulle dessutom ligga ett antal breddgrader längre söderut.

Vad värdesätter du mest hos dina vänner?
Att de vågar vara sig själva och låta sina knäppa sidor komma fram och att de accepterar andra människors konstigheter.

Hur skulle du vilja dö?
I sömnen när jag är gammal.

När ljuger du?
Sist jag ljög lurade jag min kombo att Sören i Aqua (killen med gula spikes) satt i soffan hemma hos oss så att hon skulle skynda sig hem. Det funkade och hon blev jättebesviken när hon såg att den utlovade ”Sören” var jag som hade misslyckats med en hårfärgning.


Foto: Amelie Herbertsson

Tack så mycket för hjälpen. Ha en riktigt, riktigt fin jul nu.

Inga kommentarer:

Om mig

Malmö, Skåne, Sweden