fredag 20 december 2013

Lucka 20 med Emma Larsson



I lucka 20 är det ingen mindre än min härliga kollega Emma Larsson som kikar fram. 
Jag är glad att jag var chef när vi anställde Emma. Hon har ett speciellt sätt att ta sig an jobb men det är inte bara det.
Som chef fick jag på olika kurser lära mig att försöka få med hela gruppens åsikter och tankar. Det kan ofta vara den som sist säger något som råkar ha den bästa åsikten.
Det är Emma för mig.
Vänta in, vänta in och så säger hon något.
Klokt och rätt.
Det är Emma det.
Jag är glad att ha henne som vän.
Ödmjuk, duktig och ja, jag tror vi stoppar här va?

Låt hon istället själv berätta. 
Emma Larsson kära vänner.


Är det något jobb/reportage du är extra nöjd med från året?
Jag är nog mest nöjd med en reportageresa till Ungern jag gjorde i våras tillsammans med min kollega Jessica Ziegerer, för Sydsvenskan.

Berätta mer.
Vi besökte byn Kolontar som drabbades av en dammolycka år 2010, och träffade människorna som fortfarande lever med oron över det giftiga slammet. 
Vi gjorde också ett Reportage från Budapest där regeringspartiet Fidesz ville ändra grundlagarna. 
Något som bland annat kriminaliserar hemlösa och förbjuder homosexuella par att kalla sig för en familj. 
Det var otroligt intensiva arbetsdagar som ändå flöt på så bra och som resulterade i så många bra möten med människor. 
Det är då det är som roligast.
Det har varit ett ganska svajigt år för mig och just nu är jag oändligt glad över att suget och drivet för att fotografera har kommit tillbaka på ett sånt där härligt pirrigt vis.


Foto: Emma Larsson

Foto: Emma Larsson


Vad är din idé om fulländad lycka?
Jag har nog mer och mer insett att man kanske ska strunta i att jaga den där totala lyckan. Jag blir lycklig över saker varje dag, över att mina barn spelar luftgitarr på bordet när vi ätit frukost, över att jag har världens roligaste jobb, att jag är frisk, över att sitta i en båt på en sjö och fiska, över att se nya saker, gapskratt med vänner…
Det räcker gott för mig.

Vad är din största rädsla?
Elaka sjukdomar och att de ska drabba någon i min närhet.

Vad ogillar du i din personlighet?
Jag ogillar mina höga krav på mig själv och att jag ofta bryr mig så mycket om vad andra tycker om mig.
Det är så otroligt svårt att jobba bort också men jag försöker dagligen att bli bättre på det området. 
Det bromsar mig ofta för mycket.


Foto: Emma Larsson


Vad är din bild av total misär?
Att behöva se sina barn svälta och inte kunna ge dem mat.

Vad ogillar du i andras personlighet?
Jag ogillar starkt när en annan människa tycker sig vara viktigare och mer värd än någon annan, satan vad jag ogillar det. 
Fördomar, maktbehov, egoism.
Nu eldade jag upp mig när jag satt och funderade på detta!

Vilken levande människa beundrar du mest?
Jag beundrar människor som kämpar för andra människors liv och rättigheter trots att det kan skada dem själva.
Ett exempel just nu är Malala Yousafzai som kämpat för flickors rätt till utbildning i Pakistan. 
Det är så otroligt beundransvärt att kämpa så hårt för något man tror på.
Till vardags, eller vad jag nu ska kalla det, beundrar jag flera människor som har en perfekt mix av ödmjukhet och rejält med skinn på näsan.

Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap?
Svårt. 
Säger nog duktighet. Duktig är ett ord som jag ogillar mer och mer.


Foto: Emma Larsson


Vad gillar du allra minst med ditt utseende?
När jag var yngre hade jag nog kunnat knåpa ihop en hel lista men nu kan jag inte komma på något direkt. 
Har slutat fokusera på sånt. 
Vilket inte beror på att jag plötsligt blivit snyggast i stan utan snarare på att jag blivit mer vän med mig själv på något vis.
Jag tycker att jag är fin.

Vilken levande människa ogillar du mest?
Kan inte utnämna en person till den jag ogillar mest. 
Jag ogillar de som utnyttjar andra för egen vinning. 
De som våldtar eller som slår för att döva en egen smärta, de som dödar för att få makt, de som bollar med människors liv för att de ser pengar framför ögonen, och de som för politik som gynnar de starka och puttar ut de svaga.
Kan vi få ihop en person av detta?
Tyvärr kan vi nog det...   

Om du skulle dö och komma tillbaka som någon annan. Vem skulle det vara?
Jag skulle vila göra ett studiebesök i en annan tid, för några dagar bara.
Jag skulle nog vilja vara min mormor när hon var sjutton. 
När hon tog på sig dansskorna och cyklade ner till byn i sin finaste klänning en lördagskväll.
Jag är väldigt fascinerad av gamla svartvita bilder i familjealbum. 
De där bilderna när en hel familj sitter uppradad framför sitt hus med varsin kossa bredvid. Männen med byxorna uppdragna så där fint, långt upp på magen och kvinnorna i urtvättade bomullsklänningar med strutbh:ar under. 
En sådan bild skulle jag vilja kliva in i.


Foto: Emma Larsson


Var skulle du helst av allt bo?
I ett stort gammalt hus (som aldrig behöver repareras), precis vid en sjö (med klart vatten och mycket fisk), ganska nära en storstad (med ljusa glada vintrar, god mat och spännande människor). 
Där jag kan tänka mig en lägenhet.
Annars funkar Malmö fint, jag älskar Malmö. 
Men lantisen i mig vill nog ha en liten hydda på landet i alla fall, vid en sjö helst.


Foto: Emma Larsson


Vad värdesätter du mest hos dina vänner?
Omtanke, att de är raka och ärliga, busighet och humor.

Hur skulle du vilja dö?
Gammal men pigg och frisk. 
Med många människor i mitt liv. Under en liten tupplur i solen. 
Med någon som håller mig i handen med kärlek.

Vad är din största extravagans?
Har dragit ner på champagnen och kaviaren sedan jag blev frilans faktiskt..
Har svårt att komma på något. Jag är inte en person som tycker att jag behöver en massa prylar.
Mat då, jag säger mat helt enkelt.

När ljuger du?
För något år sedan ljög jag varje natt: ” Alltså, jag har säkert varit uppe tjugo gånger i natt, minst!!” 
För att jag bara inte orkade gå upp till barnen min tredje gång….
Fast det räknas inte som en lögn kanske, mer någon form av totalförvirrat tillstånd av trötthet.
Nu för tiden har jag blivit en bättre människa och ljuger bara när jag måste.
Tror jag….

Vilken är ditt favorityrke?
Jag har funderat en hel del på det där den senaste tiden sedan det börjat krisa rejält i vår bransch. 
Har funderat på om det finns något annat jag skulle kunna tänka mig att göra. 
Har tillslut, eller ganska snabbt egentligen, kommit fram till att jag har det tveklöst roligaste jobbet som finns. 
Jag säger Fotograf men kan tänka mig att lägga till: jobbar bara med långa välarbetade reportage från hela världen, som får ta tid, på visitkortet.

Vad är ditt motto? 
”Människan är inget annat än summan av sina tankar, det hon tänker det blir hon”.

Tack så mycket för hjälpen Emma!
Ha en riktigt fin jul och ett Gott Nytt år också!


Foto: Emma Larsson


Inga kommentarer:

Om mig

Malmö, Skåne, Sweden