söndag 20 december 2015

Lucka 20 Hanna Eriksson




Här är fina Liv och Hanna Eriksson
Båda är goda vänner till mig och till vardags jobbar Hanna Eriksson på Västerbottens-Kuriren i Umeå. Liv går på dagis.
Hanna är en person som man lätt gillar. 
Hon är kreativ och duktig som bara den och så har hon de ärligaste varmaste kramarna som finns också.
Jag gillar henne.
Inte bara fotografiskt skapar hon grejer, hon kan ha den vackraste midsommarklänningen på sig som hon sytt om från en gammal gardin.
Lugn, trygg och glad, ja du ser ju själv.
På sistone har Hanna som många andra börjat filma också, och det gör hon himla bra det också.
Länkar kommer på slutet, kolla hennes filmer!

Men nu öppnar vi lucka 20 och finner ingen mindre än Hanna Eriksson.
Håll till godo.

Är det något reportage/jobb du är extra nöjd med från året?
Några dagar före jul för ett år sedan hörde en kvinna av sig till mig och sa: "Jag har bröstcancer och ska opereras imorgon. Vill du följa mig en tid och dokumentera resan mot att bli frisk?" Jag sa ja såklart... 
Sedan är jag väldigt glad i det här med att lära mig filma. Learn by doing. 
Jag tror att allt som kan gå fel har felat men det är en härlig känsla att vara nybörjare, tassa ut på hal is, vara nyfiken och experimentera. 

Vad är din idé om fulländad lycka?
Den gör ibland magiska blixtbesök i vardagen och "hämta-lämna-på-dagis-stressen", vab, tjat, treårstrots och kaviarmackor som gör magplask i parketten får ett nytt vackrare skimmer. 



Har du haft en riktigt dålig drogupplevelse?
Nix inte vad jag kan minnas. 

Vilken är din största fobi?
Jag tror på att bearbeta allt läskigt men att någon ska stå och titta in genom fönstret på oss här hemma är en fånig irrationell fobi jag har. 
Och så spindlar..





Foto: Hanna Eriksson

Vilken är din favoritsvordom?
Ingen favorit men tyvärr väser jag nog ur mig "Satan" emellanåt när saker går emot. 

Vad är din största rädsla?
Att förlora fler av de jag älskar. 

Vad ogillar du i din personlighet?
Velig och omständlig. 
Kasst självförtroende. 

Vad är din bild av total misär?
Det finns så många svar på det men kanske utsatthet i kombination med svårighet eller oförmåga att förändra sin situation. 
Krig, svält, naturkatastrof, övergrepp, vanvård, att leva i en destruktiv våldsam familj eller relation, ofrivillig ensamhet, att vara gammal och bli bortglömd och bortprioriterad och så vidare.




Foto: Hanna Eriksson


Vad ogillar du i andras personlighet?
Människor utan empati och samvete. 

Vilken levande människa beundrar du mest?
Åhh det finns så många modiga, självuppoffrande människor där ute som jag beundrar. 

Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap?
För stort självförtroende.

Vad gillar du allra minst med ditt utseende?

Utsidan är inget jag direkt funderar på längre, varken mitt eget eller andras.
Hälsa är så förbannat mycket viktigare.

Vilken levande människa ogillar du mest?
Det känns som att "topplistan" över ohyggligt grymma människor fylls på och förändras i rasande takt, tyvärr. 
Kan inte peka ut en enskild kandidat.




Foto: Hanna Eriksson

Vilken är din största motgång i livet?
Delar av min uppväxt var kanske inte så kul. I vuxen ålder var det svårigheten att få barn som blev både största motgång och framgång. Till slut efter nästan tio års längtan kom hon till oss, vår älskling.

Vilken bok har betytt mest för dig?
Faktiskt ingen. Jag får läsa och leta vidare.

Det konstigaste stället du vaknat upp på?
På en strand och att jag under några sekunder faktiskt var osäker på i vilket land jag befann mig.




Foto: Hanna Eriksson

Om du skulle dö och komma tillbaka som någon annan. Vem skulle det vara?
Ähh, jag vet inte. Jag kör nog mitt race en gång till förhoppningsvis tar jag med mig de erfarenheter jag gjort, vet vad som är viktigt i livet och inte. Får träffa de jag älskade och älskar ett tag igen.

Var skulle du helst av allt bo?
Det undrar jag också.

Vad värdesätter du mest hos dina vänner?
Jag uppskattar den glädje, klokhet, hjälp och inspiration de ger mig. 

Hur skulle du vilja dö?

Helst inte alls men eftersom jag inte har något val: smärtfritt, att jag känner mig lugn och trygg, att någon jag älskar håller min hand samt att ålderdomen varit värdig.

Vad är din största extravagans?
Ett oanständigt dyrt te.




Foto: Hanna Eriksson


När ljuger du?
När sanningen är det sämre alternativet, men aldrig grovt, medvetet sårande eller elakt.
Ibland ljuger jag när jag ska svara på frågan om hur jag mår, till exempel, eller anledningen till att jag inte kan åka hem över jul eller huruvida sambons nyinköpta jacka är snygg eller inte.
han gillar den ju vansinnigt mycket så varför ska jag grusa glädjen liksom....
Är min sanning sannare än hans? Tja du fattar....

Vilken är ditt favorityrke?
Konstnär tror jag skulle vara stimulerande, men med största sannolikhet fattigt. 




Foto: Hanna Eriksson


Vad är ditt motto?
Har inget, men när jag behöver peppa mig brukar jag tänka typ: "Vad är det värsta som kan hända?" eller "Hur svårt kan det vara?!"

Nämn några saker du gör när ingen ser dig?
Sen jag fick barn har, "det jag gör när ingen ser mig", reducerats till noll.

Ångrar du något i livet?
Jag borde nog ha slängt mig ut i livet mer handlöst och galnare.

-------------

Tack snälla Hanna för hjälpen. Vi ses i mellandagarna hoppas jag.
Hälsa familjen och stor kram!
Filmlänkarna jag lovade finner du här:

Barnrumsbloggaren.
1940-tals huset.
Drömhästen.
Gamla bilder.
Sara Pinup Larsson.






Foto: Hanna Eriksson

Inga kommentarer:

Om mig

Malmö, Skåne, Sweden